ÄPPLET I LUSTGÅRDEN
Örtagårdskolan är en mångkulturell skola som ligger på Rosengård. För att få se vår fina skola ska man stiga in i skolan och tala med eleverna. Eleverna är grunden, som kärnan i ett äpple. Utan dem hade inte personalen eller några rektorer funnits, inte sant? Pratar man med eleverna på skolan möter man inte bara vanliga tonåringar, utan också världen. Man möts inte endast av en kultur eller ett språk utan man möts av massa olika språk och kulturer i skolan. Detta gör att man får respekt för olika nationaliteter, kulturer och religioner!   
Vi har lärare som är bra och som på alla möjliga vis försöker öppna en ny värld för eleverna. Men om man som elev inte tar egna initiativ och öppnar dörren får man helt enkelt skylla sig själv, inte sant? Utöver kunskaper kan man få råd om livet i sig, om att det finns en värld som kan vara hängiven av hänsynslöst våld och förtryck men vi kan också få lära oss den vackra och spännande världen och allt den har att erbjuda. Lärarna kan jag tycka symboliserar på så sätt kärnan i äpplet och utan den ruttnar ju äpplet …

Eleverna gör sitt. De kan tala med varandra om vad som är rätt och fel. De kan ge varandra hopp genom att utföra olika saker tillsammans. Man berömmer varandra och hjälps åt för att ens vänner ska lyckas. Något annat som jag tycker är bra är att det finns en budget för de olika råden så att vi, elever, tillsammans kan göra något bra för skolan. Eleverna har tillsammans möten med resten av personalen då vi kan göra vår röst hörd. Allt för att kunna förbättra skolan och dess tillstånd och göra den till en tryggare plats. Skolan ska ses som allas egendom, det är endast då man kan förbättra den. Skalet runt äpplet symboliserar eleverna och resten av personalen och det ger äpplet, skolan, sin slutgiltiga form!   

Örtagårdskolan främjar elevdemokrati genom våra olika råd som jag ovan nämnde. Jag kan personligen inte säga att ett råd är bättre än det andra för att de alla är bra på sina egna områden. Själv är jag med i biblioteksrådet vars uppgift är att få fler elever att läsa. Utan rådens framgångar kan jag tycka att skolan inte hade fungerat lika bra. Det visar att det inte endast är personalen och rektorerna som är skolans motor. Råden visar även att elevernas röster räknas. Min förhoppning är att Örtagårdskolan och alla andra skolor i området hade vunnit mycket på att satsa mer på elevdemokrati. Det skänker hopp och självförtroende om man ser att skolan ger en ett förtroende och litar på en som en vuxen!

Om Örtagårdskolan kan jag bara säga så här:
Att så länge jag kan känna min puls, så länge jag kan ta djupa andetag, så länge jag kan känna mitt hjärta slå, så länge jag går på denna jord kommer förmodligen de bästa minnena att vara från Örtagårdskolan! 

Mitt råd till er alla som läser detta är: Satsa på eleverna, då kommer respekten för skolan att komma av sig själv. Alla kommer att vara nöjda och glada då kärleken visar sig och då har man lyckats åstadkomma något bra. Skolan blir då inte en plats man vill fly ifrån utan en plats som välkomnar en med öppna armar.  

Som tur är lyckades jag bita på äpplet i lustgården, frågan som återstår är:
Vill du att jag ska dela mitt äpple med dig?

Durim Rrahmani 9B