Berättelsen om parken
hem
Malmös Djurpark |
| Det var en gång en go gammal gumma som hette Selma Wienerkranz. Hon hade en liten bit mark inne i staden där träden växte höga och gräset var grönt och mjukt. Selma hade på sista tiden blivit väldigt gammal och hade inte längre krafter kvar till att ta hand om parken. Hon bestämde sig därför för att ge ansvaret för parken till fyra familjer, som bodde i närheten. Familjerna blev jätteglada över att få ta hand om parken, men förstod att det var mycket jobb som låg framför dem. Under några år hade ingen tagit hand om parken och när familjerna kom till parken såg de att det låg skräp, kvistar och löv överallt. Familjernas uppdrag var att göra om parken på ett miljövänligt sätt till en mötesplats för alla stadens invånare. De skulle skapa ett litet paradis mitt i staden där både djur och människor trivdes. För att lyckas med det var de tvungna att lära sig massa nya saker om hur naturen fungerar. De började med att ta bort skräpet. kvistarna och löven lät de småkrypen som bodde i parken ta hand om. Djur började flytta in i parken, och familjerna tog hand om både de vilda och de tama. Familjerna lärde sig att plantera och sköta växterna och blommorna i parken. Efter ett tag såg de hur paradiset växte upp framför deras ögon. Då hörde plötsligt Selma av sig och berättade att hon gått och blivit kär. Hon hade blivit förförd av en man som hette Bengt Bengtsson. Bengt hade egna planer för parken. Han berättade för Selma hur han skulle göra parken ännu bättre. Selma tyckte att det lät alldeles, alldeles underbart och glömde att fråga hur han tänkte göra. Familjerna blev oroliga och började söka information om denna Bengt Bengtsson. Det visade sig aatt han var VD för ett företag som hette Cement och Betong AB och att han ville lägga cement över parken! Då skulle den bli ren och fin resonerade han. Familjerna blev förtvivlade och förstod att naturen skulle förstöras och djuren dö om Bengt fick som han ville. De skrev till honom med alla argument de hade och försökte få honom att ändra sig. Problemet var bara att bengt Bengtsson aldrig gått i skolan och att han därför inte förstod hur allt hängde ihop i naturen. Han trodde inte på familjerna när de försökte förklara. Familjerna kontaktade tidningen och gick ut och demonstrerade, men Bengt gav sig inte. Tills slut kom Sadbere Jönsson på att han kanske egentligen var avundsjuk och ville vara med och jobba i parken. Det ville Bengt Bengtsson. Han och Sadbere tog tillsammans hand om parkeringsplatsen, vilket var ett jobb som passade Bengt på alla sätt. Resten av tiden gick han på Komvux och träffade Selma såklart. Sen levde alla lyckligt i parken. |