Målen i kursplanerna
(Utskriftsvänlig,
20-sidig .doc-version.)
Skolverket 2006-01-23
Mål att sträva mot uttrycker den inriktning undervisningen skall ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling.
Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall uppnå det femte respektive det nionde skolåret. Målen uttrycker därmed en grundläggande kunskapsnivå i ämnet vid dessa bägge tidpunkter. Mål att uppnå för det nionde skolåret ligger till grund för bedömningen om en elev skall få betyget Godkänd. De allra flesta elever kommer naturligtvis längre och skall också komma längre i sitt lärande.
Gemensamt för alla ämnen i grundskolan är att de skall förmedla glädje att skapa och lust att fortsätta lära. I undervisningen skall eleverna få utveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Med utgångspunkt i egna erfarenheter och frågor kan eleven utveckla ett gott omdöme och få känsla för vad som är väsentligt.
Grundläggande värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta skall inte bara genomsyra undervisningen i varje ämne, utan också påverka såväl organisation och samordning av undervisningen i olika ämnen som val av arbetssätt. Målen i läroplanen anger undervisningens inriktning och riktlinjerna anger principerna för hur arbetet skall bedrivas.
Mål
för årskurs 3
Länk
till senaste lydelsen av Lpo94 | Betygskriterier
(fr år 8) | Malmö
Skolplan (pdf)
Länk
till Skolverkets sidor om Kursplanerna
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven
– utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik,
– blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder,
– utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande,
– tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön,
– blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
– kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara,
– ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former,
– känna till några bildkonstnärer och deras verk.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker,
– kunna använda egna och andras bilder i bestämda syften,
– kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder,
– ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven
– utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
– fördjupar sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang,
– utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,
– utvecklar sin förmåga att använda engelska muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper,
– utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet,
– utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor,
– utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och göra jämförelser med egna erfarenheter,
– utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen,
– utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo inom för eleven välbekanta områden,
– kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen,
– kunna i enkel form muntligt berätta något om sig själv och andra,
– kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar,
– kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela något,
– känna till något om vardagslivet i något land där engelska används,
– kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till,
– kunna genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– förstå tydligt, även något regionalt färgat, tal i instruktioner, berättelser och beskrivningar som rör kända förhållanden och egna intresseområden,
– kunna delta aktivt i samtal kring kända ämnen och med hjälp av olika strategier bidra till att kommunikationen fungerar,
– kunna muntligt berätta och beskriva något som hon eller han sett, hört, upplevt eller läst samt uttrycka och argumentera för en uppfattning i något för honom eller henne angeläget ämne,
– kunna läsa och tillgodogöra sig innehållet i enklare skönlitterära och andra berättande, beskrivande och argumenterande texter som behandlar kända ämnesområden,
– kunna begära och ge information i skrift samt berätta och beskriva något,
– ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kunna göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter,
– kunna reflektera över och dra slutsatser om sitt sätt att lära sig engelska,
– kunna välja och använda hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter,
– kunna, på egen hand och i samarbete med andra, planera och genomföra arbetsuppgifter samt därvid dra slutsatser av sitt arbete.
Mål att sträva mot
Skolan skall med sin undervisning i hem- och konsumentkunskap sträva efter att eleven
– utvecklar tilltro till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra utföra uppgifter i hushållet samt utvecklar ett reflekterande förhållningssätt till dessa,
– praktiserar ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt samt erfar och förstår dess betydelse för hushållets verksamheter och för relationer mellan människor,
– utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt,
– utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, kommunikation och kultur,
– förvärvar kunskaper i att skapa och vårda ett hem och utvecklar insikter i hemmiljöns betydelse ur såväl kulturella, ekonomiska som hälsoperspektiv,
– lär sig planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser, granska och värdera information och reklam samt agera i enlighet med övervägda beslut,
– utvecklar kunskaper om olika sätt att leva tillsammans och historiska och kulturella traditioners inverkan på verksamheterna i hushållet,
– utvecklar sin förmåga till kreativitet i hushållets verksamheter och sin förmåga att anpassa sina handlingar till olika situationer och föränderliga resurser.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella och sociala värde,
– kunna använda olika varor, metoder och redskap i hushållet och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och miljö,
– kunna samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter,
– vid genomförandet av olika uppgifter i hushållet kunna jämföra priser och uppfatta skillnader mellan information och reklam.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden,
– ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning, rengöring och tvätt i hushållet samt kunna hantera dem på ett för situationen funktionellt och säkert sätt,
– kunna samarbeta med andra oavsett skillnader i fråga om exempelvis kön och etnicitet samt ha insikter i frågor som rör kulturell variation och hushållsarbetets koppling till jämställdhet,
– känna till sina rättigheter som konsument och kunna värdera olika slags information vid utförandet av verksamheter i hushållet.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven
– utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild,
– utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa,
– utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv,
– stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa,
– utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap,
– utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra,
– utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor,
– utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter,
– får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer,
– utvecklar kunskaper om handlande i nöd- och katastrofsituationer.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik,
– kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten,
– kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel,
– ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten,
– känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan,
– ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang,
– kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter,
– kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion,
– kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider,
– ha kunskaper i livräddande första hjälp,
– ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
– utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer,
– inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken utvecklats och använts,
– inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer,
– utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande,
– utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen,
– utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning,
– utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter.
Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda
– grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent,
– olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter,
– grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser,
– grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information,
– grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter,
– egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer,
– sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö.
Inom denna ram skall eleven
– ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform,
– förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler,
– kunna räkna med naturliga tal – i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare,
– ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster,
– kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor,
– kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning.
Inom denna ram skall eleven
– ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform,
– ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel,
– kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader,
– kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor,
– kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram,
– kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer,
– kunna tolka och använda enkla formler, lösa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser.
Inom ramen för elevens val och inom ramen för språkval
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven
– utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,
– fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,
– utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på språket samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,
– utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper,
– utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet,
– utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor,
– utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter,
– utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen,
– utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret, inom ramen för elevens val
Eleven skall
– kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo inom för eleven välbekanta områden,
– kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen,
– kunna i enkel form muntligt berätta något om sig själv och andra,
– kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar,
– kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela något,
– känna till något om vardagslivet i något land där språket används,
– kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till,
– kunna genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, inom ramen för språkval
Eleven skall
– kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i enkla instruktioner, berättelser och beskrivningar, som rör för eleven välbekanta områden,
– kunna delta i enkla samtal om vardagliga ämnen,
– kunna muntligt berätta något om sig själv och andra,
– kunna läsa och tillgodogöra sig enkla instruktioner, berättelser och beskrivningar,
– kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela, berätta eller beskriva något,
– känna till något om vardagsliv, levnadssätt och traditioner i några länder där språket används,
– kunna reflektera över hur den egna inlärningen går till vad gäller t.ex. tal och läsning,
– kunna genomföra korta muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i modersmål sträva efter att eleven
– utvecklar sin förmåga att förstå och uttrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet,
– utvecklar sin förmåga att med behållning läsa och förstå skilda slag av texter på modersmålet,
– tillägnar sig kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna göra jämförelser mellan sitt modersmål och det svenska språket och därigenom utveckla sin tvåspråkighet,
– tillägnar sig kunskaper om historia, traditioner och samhällsliv i sin ursprungskultur och förmåga att göra jämförelser med svenska förhållanden,
– stärker sin självkänsla och identitet och erövrar dubbel kulturtillhörighet,
– grundlägger goda läsvanor genom litteraturläsning eller tillägnar sig litteratur på annat sätt,
– lär känna delar av sitt kulturarv och kan sätta detta i relation till sig själv och sin egen situation,
– lär sig att använda sitt modersmål som medel för sin kunskapsutveckling och på så sätt tillägnar sig ett ord- och begreppsförråd inom olika områden.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna delta i samtal, kunna berätta om upplevelser och händelser samt kunna återge innehållet i berättelser,
– kunna läsa och förstå till åldern avpassade texter av olika slag,
– kunna skriva kortare berättelser, brev eller redogörelser så att mottagaren kan förstå,
– kunna berätta om sitt ursprungsland och livet där och jämföra med svenska förhållanden.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna delta aktivt i samtal och diskussioner samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt,
– kunna skriva så tydligt, språkriktigt och uttrycksfullt att språket fungerar i de situationer som skrivandet avser,
– kunna läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur och saklitteratur,
– kunna göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket, speciellt i jämförelse med det svenska språket,
– ha kunskaper om den egna kulturen - historia, traditioner och livsvillkor - samt ha kännedom om dess normer och värderingar och kunna jämföra med motsvarande svenska förhållanden.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i musik sträva efter att eleven
– utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik,
– utvecklar tillit till den egna sångförmågan och blir medveten om dess utvecklingsmöjligheter och sociala betydelse,
– utvecklar förmåga att själv skapa musik för att kommunicera tankar och idéer,
– utvecklar förmåga till medvetet lyssnande som en väg till musikupplevelse och fördjupad kunskap,
– använder sina musikkunskaper i gemensamt musicerande och därigenom utvecklar ansvar och samarbetsförmåga,
– blir förtrogen med musikens form, struktur, skriftspråk och uttrycksmedel samt dess funktioner och villkor i olika miljöer, kulturer och epoker,
– utvecklar sitt musicerande och lyssnande till att omfatta musik inom olika epoker och genrer, sin förmåga att kritiskt granska och värdera musik samt sin förståelse och respekt för andra människors musikpreferenser,
– blir förtrogen med musikens beröringspunkter med andra kunskapsområden och utvecklar förmåga att kombinera musik med andra gestaltningsformer som bild, text, drama, dans och rörelse,
– utvecklar sin förmåga att använda IT som ett stöd både för lärande och musicerande samt som redskap för skapande i olika former.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna delta i unison sång och enkla former av melodi-, rytm- och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet,
– individuellt och tillsammans med andra kunna skapa musik i elementära former,
– förstå och använda begrepp som melodi, ackord, puls, rytm och taktart i olika uttrycks- och gestaltningsformer,
– vara medveten om och kunna reflektera kring musikens funktioner och varierande uttryck i dagens och gångna tiders samhällen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna använda sin röst i unison och flerstämmig sång,
– kunna delta i gruppmusicerande med melodi-, rytm- och ackordspel samt kunna reflektera över och bedöma utförandet,
– kunna använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation för att gestalta tankar och idéer,
– kunna tillämpa centrala ämnesbegrepp i eget musicerande, musikskapande och musiklyssnande,
– ha kunskaper om musikens uttrycksformer, funktioner och traditioner i olika kulturer samt kunna reflektera kring dessa utifrån musiken i dagens svenska samhälle,
– vara medveten om olika ljud- och musikmiljöers påverkan på människan och vikten av hörselvård.
BIOLOGI, FYSIK, KEMI
Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven
beträffande natur och människa
- tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
- utvecklar insikten att naturvetenskap är en specifik mänsklig verksamhet tillhörande vårt kulturarv,
- utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen,
- utvecklar förmåga att se samband mellan iakttagelser och teoretiska modeller,
- utvecklar kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur leder till att teorierna förändras,
beträffande kunskapens användning
- utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande,
- utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden,
- utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
–ha kunskaper inom några naturvetenskapliga områden,
– ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet,
– känna till några episoder ur naturvetenskapens historia och därigenom ha inblick i olika sätt att förklara naturen,
– ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor,
beträffande kunskapens användning
– ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg,
– ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande,
– ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
– ha kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling,
– ha insikt i hur materien och livet studeras på olika organisationsnivåer,
– ha kunskap om naturliga kretslopp och om energins flöde genom olika naturliga och tekniska system på jorden,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– ha kunskap om det naturvetenskapliga arbetssättet samt kunna redovisa sina iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form,
– ha insikt om växelspelet mellan utveckling av begrepp, modeller och teorier å ena sidan och erfarenheter från undersökningar och experiment å den andra,
– ha inblick i hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder,
– ha insikt i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor,
beträffande kunskapens användning
– ha insikt om skillnaden mellan naturvetenskapliga påståenden och värderande ståndpunkter,
– kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad,
– kunna exemplifiera hur naturvetenskapen kan användas för att skapa bättre livsvillkor men också hur den kan missbrukas,
– ha inblick i konsekvenserna av olika etiska ställningstaganden i miljöfrågor.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
beträffande natur och människa
– utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser,
– utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning,
– utvecklar kunskap om människokroppens byggnad och funktion,
– utvecklar kunskap om pubertetens inverkan på individen,
– utvecklar kunskap om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen,
– utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer och laborationer, samt kunskap om hur de växelspelar med de teoretiska modellerna,
beträffande kunskapens användning
– utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande,
– utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk kunskap och personliga erfarenheter.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
– känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö,
– kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier,
– känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion,
- ha insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död,
– ha inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan,
– ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– ha inblick i genomförandet av laborationer samt av återkommande observationer i fält i sin närmiljö,
– känna till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
beträffande kunskapens användning
– kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter,
– känna till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik,
– ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
– ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer,
– ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden,
– kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem,
– ha kännedom om hur celler är byggda och hur de fungerar,
– ha kännedom om det genetiska arvet,
– känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald,
– ha kunskap om vad befruktning innebär,
– ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta,
– ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans,
– ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar samt ha insikt i deras utformning,
– kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
beträffande kunskapens användning
– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik,
– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i biologi har bidragit till förbättringen av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats,
– kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer,
– kunna föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven
beträffande natur och människa
– utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik,
– utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning,
– utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer,
– utvecklar kunskap om fysikens världsbild utgående från astronomi och kosmologi,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment,
– utvecklar kunskap om växelspelet mellan undersökningar och experiment å ena sidan och utveckling av begrepp, modeller och teorier å den andra,
beträffande kunskapens användning
– utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energi- och resurssynpunkt,
– utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
– ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser,
– ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang,
– ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter,
– ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion,
– ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment,
– känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
beträffande kunskapens användning
– ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
– ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter,
– ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former,
– ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras,
– ha kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk ström,
– ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus,
– ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik,
– ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer,
– ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna,
– ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
beträffande kunskapens användning
– kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag,
– kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats,
– ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller,
– kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i kemi sträva efter att eleven
beträffande natur och människa
– utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet,
– utvecklar kunskap om omvandlingar vid kemiska reaktioner,
– utvecklar kunskap om atomens byggnad och kemisk bindning som förklaringsmodell för kemiska processer,
– får inblick i äldre tiders kemiska tänkande och kunnande,
– utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
–utvecklar kunskap om hur kemiska experiment bygger på begrepp och modeller och hur dessa kan utvecklas genom experimenterande,
– utvecklar kunskap om hur kemin har påverkat våra materiella livsvillkor och vår kulturs världsbild,
beträffande kunskapens användning
– utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
– utvecklar förmåga att använda kunskaper i kemi samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av kemins samhälleliga tillämpningar.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
– ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning,
– känna till några olika slags blandningar och lösningar,
– känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– ha egen erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter,
– kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indelas,
beträffande kunskapens användning
–ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor,
– ha insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
beträffande natur och människa
– ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt-tekniska produkter,
– ha kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark,
– ha kunskap om vattnets egenskaper och kunna beskriva dess roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter,
– ha kunskap om egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer som korrosion och förbränning,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas,
– kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur kemins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
– ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller,
beträffande kunskapens användning
– kunna använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor,
– kunna använda såväl kemiska kunskaper som estetiska och etiska argument i frågor om resursanvändning, föroreningar och kretslopp,
– ha kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur kemisk kunskap har använts för att förbättra våra levnadsvillkor samt hur denna kunskap har missbrukats,
– känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen,
– kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven
– undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt reflekterar över vad dessa kan innebära för framtiden,
– förstår centrala begrepp som gör det möjligt att på ett självständigt sätt söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor,
– utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt förhållningssätt till dessa,
– utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle,
– deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön,
– förvärvar insikter om hur såväl naturgivna och materiella förutsättningar som centrala idéer och livsåskådningar format och formar samhällen,
– utvecklar förståelse av grundläggande existentiella och etiska synsätt och kan använda sin förståelse vid egna ställningstaganden,
– utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i olika livsmönster och ser orsaker till variation i tid och rum men även det gemensamma i olika kulturer,
– utvecklar respekt för andra människors ställningstaganden men uppmärksammar och tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar,
– gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter, oberoende av exempelvis kön, klass och etnisk tillhörighet,
– utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar,
– utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser,
– utvecklar förståelse för hur verksamheter och kulturer avspeglas i och påverkas av konst, litteratur och musik.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– känna till och kunna resonera kring grundtankar i ett demokratiskt system och praktisera demokrati i vardaglig handling,
– känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället och dess miljö,
– kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider,
– kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör den enskilda individen och relationer mellan människor,
– kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamheter.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– förstå grundläggande begrepp och företeelser i ett demokratiskt system och kunna problematisera demokratiska förhållningssätt i vardagen,
– kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem,
– känna till förutsättningar för, pröva antaganden om och jämföra människors livsvillkor förr och nu och i olika delar av världen,
– förstå och kunna resonera kring möjligheter och svårigheter som uppstår i ett samhälle med kulturell mångfald,
– kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existentiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur,
– förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenser av olika handlingsalternativ i miljö-, livs- och samhällsfrågor,
– kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven
– ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen,
– utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser,
– utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs,
– utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande,
– vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt reflekterar över följderna av sådana samband,
– utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor,
– utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i geografi som behövs för att kunna reflektera över hur människans handlingar påverkar miljön,
– förstå vad en karta är och hur den kan användas, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållande till varandra samt kunna uppskatta avstånd,
– känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar,
– känna till några grundläggande egenskaper hos svenska landskapstyper och beskriva hur människor förr och nu lever och arbetar i olika miljöer,
– genom egna iakttagelser och mätningar förstå innebörden av begreppen väder, klimat och årstider och ha kännedom om och visa hur sådana förhållanden varierar mellan olika områden.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer, hitta på globen och genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor,
– förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter, ge exempel på hur människors handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor,
– ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen och om faktorer som påverkar dessa förhållanden samt reflektera över möjligheter till förändringar,
– ha kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och förändrar landskapet och känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen,
– kunna med exempel visa hur viktiga förändringar i samhället såsom industrialisering, urbanisering och globalisering av kommunikationer, produktion och handel har påverkat och påverkar landskapet och människors levnadsvillkor samt reflektera och formulera frågor kring detta,
– kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven
– förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden,
– utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv,
– tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger,
– utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser,
– tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker,
– utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen,
– blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor,
– förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– känna till hembygdens historia och hur denna har format kulturen,
– känna till grunddragen i valda delar av den svenska och nordiska historien samt kunna jämföra med några andra länder,
– kunna berätta om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige och på några andra platser i världen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder,
– känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker,
– ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor,
– kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid,
– vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt,
– kunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
– reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv,
– fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid,
– utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv,
– utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället,
– utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället,
– blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen,
– utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande,
– får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur,
– kunna samtala om etiska problem och motivera sina ställningstaganden,
– kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar dem.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna reflektera över och formulera sig i för henne eller honom viktiga livsfrågor,
– kunna föra etiska resonemang och se konsekvenser av olika ställningstaganden,
– ha kunskaper om kristendomens påverkan på det svenska samhället, dess grundläggande värderingar, traditioner, konst och litteratur,
– ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar,
– ha kunskaper om hur estetiska uttryck som konst, musik och dans gestaltas i olika religiösa sammanhang.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin utbildning i samhällskunskap sträva efter att eleven
– omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
– utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer,
– utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle,
– förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av individen,
– utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald och betydelsen av detta för mellanmänskliga relationer,
– utvecklar kunskaper om förhållanden i andra länder och därmed förmågan att reflektera över internationella relationer och internationellt samarbete,
– tillgodogör sig kunskaper för att kunna agera i lokala och globala frågor som är viktiga för ett hållbart samhälle,
– utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ,
– utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess,
– känna till förhållanden och olika levnadssätt i det lokala samhället och de viktigaste rättigheter och skyldigheter som gäller varje enskild individ,
– ha kännedom om människors livsvillkor i olika kulturer,
– förstå hur de egna handlingarna påverkar miljön,
– kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter,
– kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund,
– förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt,
– ha grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige,
– ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv,
– ha kännedom om samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt,
– kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven
– bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda,
– utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och intressen,
– utvecklar förmågan att självständigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa uppgifter,
– tillägnar sig praktisk erfarenhet av olika arbetsmetoder, verktyg, redskap och informationsteknik vid arbete i slöjdens olika material,
– utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande och för planeringen av slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser,
– utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter,
– bygger upp en handlingsberedskap för det dagliga livets behov med beaktande av aspekter som jämställdhet, ekonomi och miljö,
– utvecklar intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv,
– utvecklar förmågan att tillägna sig och använda nya kunskaper samt att överföra och befästa kunskaper från andra områden och kulturer i sitt skapande arbete,
– utvecklar förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring estetiska, etiska och funktionella värden,
– tillägnar sig kunskaper om god arbetsmiljö.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna föreslå idéer till slöjdarbeten och med handledning kunna planera, välja arbetsmetoder och genomföra ett arbete,
– med handledning kunna välja färg, form och material samt motivera sina val,
– kunna hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra arbeten i såväl textil- som trä- och metallslöjd,
– kunna följa instruktioner och ta ansvar för arbetet,
– kunna beskriva sina arbeten och kommentera slöjdprocessen.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna i ord och bild presentera idéer samt planera slöjdarbetet,
– kunna välja material, färg och form och ta hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och funktionella aspekter,
– kunna arbeta efter olika instruktioner, välja lämpliga arbetsmetoder samt hantera redskap och verktyg på ett funktionellt sätt vid genomförandet av arbetet,
– kunna ta initiativ och eget ansvar i slöjdprocessen,
– kunna beskriva slöjdprocessen och motivera de val som har gjorts under arbetets gång från idé till färdig produkt samt kunna värdera arbetsinsatsen och hur den påverkat slöjdarbetets resultat.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven
– utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse,
– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,
– utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
– utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,
– utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera,
– utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,
– får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen,
– tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika,
– genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang,
– får erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige,
– utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel,
– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,
– stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till att ta aktiv del i kulturutbudet,
– förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter,
– kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation,
– kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande,
– kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning samt kunna använda ordlista.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt,
– kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det,
– kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka,
– kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater,
– kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator,
– ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk.
Inom ramen för elevens val och inom ramen för språkval.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i teckenspråk sträva efter att eleven
– utvecklar sina kunskaper i att kommunicera på teckenspråk,
– utnyttjar tillfällen att använda språket i kommunikation med andra teckenspråksanvändare,
– utvecklar kunskap om dövas tvåspråkighetssituation och inser konsekvenserna av den,
– förstår dövas livsvillkor och kultur, nationellt och internationellt.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, inom ramen för elevens val
Eleven skall
– förstå huvudinnehållet i enkelt och tydligt teckenspråk, som berör för eleven kända områden,
– kunna besvara och ställa frågor om för eleven vardagliga ämnen,
– på enkelt och tydligt teckenspråk kunna berätta om sig själv och sina egna förhållanden,
– kunna bokstavera tydligt,
– ha kännedom om dövas situation i Sverige.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, inom ramen för språkval
Eleven skall
– förstå enkelt och tydligt teckenspråk, som berör för eleven kända områden,
– kunna delta i dialog om vardagliga ämnen,
– kunna på enkelt teckenspråk beskriva en händelse och återge en berättelse,
– kunna bokstavera och avläsa tydlig bokstavering,
– ha kunskap om dövas situation i Sverige.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska som andraspråk sträva efter att eleven
– utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse,
– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,
– utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet erövrar ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan,
– utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,
– i dialog med andra uttrycker känslor och tankar som texter med olika syften och olika mottagare väcker och stimuleras till att reflektera och värdera,
– utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och med olika svårighetsgrader samt att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess karaktär och till syftet med läsningen,
– får möjlighet att förstå svensk skönlitteratur och svensk kultur och blir förtrogen med den värdegrund på vilken det svenska samhället vilar och även lär känna skönlitteratur från andra delar av världen,
– tillägnar sig kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad, särart i förhållande till andra språk, ständigt pågående utveckling, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika,
– tillägnar sig ett rikt ordförråd och förstår och använder sig av grundläggande mönster och grammatiska strukturer i det svenska språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer,
– utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda ordbehandlingsprogram,
– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information samt att tolka, kritiskt granska och värdera budskap i olika källor,
– tillägnar sig kunskaper om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att förstå de kulturbundna värderingarna i medierna,
– stimuleras till eget kulturellt skapande och till att ta del i kulturutbudet,
– lär sig hur det egna lärandet på ett andraspråk går till och lär sig att använda sina erfarenheter, sitt tänkande och sina språkliga färdigheter för att inhämta och befästa kunskaper.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret eller efter en del i undervisningen
Eleven skall
– på ett sätt som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och förkunskaper kunna delta aktivt i samtal samt kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt för åhöraren,
– kunna skriva olika sorters texter i de sammanhang som behövs för arbetet,
– kunna med hjälp av samtal och intensiva textstudier läsa och förstå litteratur som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och faktatexter som motsvarar elevens kunskapsmässiga mognad.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna förstå och själv använda det svenska språket i tal och skrift i de olika situationer eleven ställs inför,
– aktivt och med tydligt uttal kunna delta i samtal och diskussioner, kunna sammanhängande muntligt återberätta något som eleven hört, läst, sett eller upplevt samt muntligt kunna redovisa ett arbete så att innehållet framgår och är begripligt,
– kunna läsa och tillgodogöra sig till åldern avpassad skönlitteratur och förstå faktatexter av den art som behövs i skolarbetet,
– kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild och film,
– kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka,
– kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt och med en sådan språkriktighet som syftet med skrivandet kräver, både vid skrivande för hand och med dator,
– kunna uppfatta variationer, värdeladdningar och nyanser i det svenska språket.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven
– utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen,
– utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss,
– utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval,
– utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling,
– utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ,
– kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner,
– kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– kunna redogöra för viktiga faktorer i den tekniska utvecklingen, både förr och nu, och ange några tänkbara drivkrafter bakom denna,
– kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter på natur, samhälle och individens livsvillkor,
– kunna göra en teknisk konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar,
– kunna identifiera, undersöka och med egna ord förklara några tekniska system genom att ange de ingående komponenternas funktioner och inbördes relationer.
Till
toppen av sidan
